☀ 12°C
STOCKHOLM CITY – Din lokala portal för Stockholms län

IVO: Brister i 97 procent av granskade kommuner och stadsdelar – barn riskerar att inte få skydd i tid

295 av 303 granskade kommuner och stadsdelsområden hade minst en konstaterad brist i arbetet med att skydda barn och unga. Det visar en ny rapport från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, publicerad den 10 november 2026. I 86 procent av de granskade verksamheterna fanns brister i hanteringen av orosanmälningar och i 67 procent brister i kontroller inför placeringar. Granskningen omfattar hela Sverige, inklusive Stockholms län.

2026-11-21 16:05:28Uppdaterad 1 dag sedan5 min läsning
Barn

97 procent hade minst en brist

Hur säker är socialtjänstens hantering när ett barn misstänks fara illa?

En ny nationell granskning från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, visar att det finns omfattande utvecklingsbehov i kommunernas arbete med att skydda barn och unga.

IVO har granskat kommunernas hantering av orosanmälningar, kontroller inför placeringar, uppföljning av placerade barn samt verksamheternas egenkontroll.

Resultatet är tydligt.

Av totalt 303 granskade kommuner och stadsdelsområden hade 295 minst en konstaterad brist. Det motsvarar 97 procent.

Det betyder inte att alla verksamheter har samma problem eller att alla barn har drabbats. Bristerna varierar både i omfattning och allvarlighetsgrad.

Men rapporten visar att det finns ett omfattande behov av att stärka arbetet med barns skydd och rättigheter.

Problem redan när en orosanmälan kommer in

Ett av de mest betydelsefulla resultaten gäller kommunernas hantering av orosanmälningar.

IVO identifierade brister inom detta område hos 86 procent av de granskade kommunerna och stadsdelsområdena.

När socialtjänsten får information om att ett barn kan behöva skydd eller stöd måste ärendet hanteras skyndsamt.

Enligt granskningen uppgav 166 av 303 verksamheter att de inte alltid fattar beslut om att inleda eller inte inleda en utredning inom 14 dagar, eller att de inte visste om detta alltid sker.

Även tidsfristerna för utredningar är ett problem.

IVO:s sammanställning visar att 230 av 303 verksamheter inte alltid slutför utredningar inom den lagstadgade fyramånadersperioden, eller inte kunde bekräfta att det alltid sker.

Det är särskilt viktigt eftersom förseningar kan innebära att barn som behöver hjälp inte får den i tid.

Otillräckliga kontroller innan barn placeras

En annan allvarlig del av granskningen gäller placeringar i familjehem, jourhem och privata verksamheter.

IVO identifierade brister hos 67 procent av de granskade verksamheterna.

Det handlar bland annat om kontroller av familjehem, bakgrundsinformation, tidigare placeringar och privata verksamheters tillstånd.

I vissa fall saknas tillräckliga rutiner för att säkerställa att ett tilltänkt hem eller boende verkligen är lämpligt för barnet.

IVO lyfter också fram att kommunerna inte alltid kontrollerar om privata verksamheter haft oplanerade avslut eller omplaceringar under den senaste tiden.

I granskningen uppgav 282 av 303 verksamheter att de inte alltid genomför sådana kontroller eller att de inte visste om de gjorde det.

Det handlar om en viktig del av kommunernas ansvar: att inte bara hitta en ledig plats, utan också säkerställa att miljön är trygg och motsvarar barnets individuella behov.

Nästan var tredje har brister i uppföljningen

Arbetet slutar inte när ett barn har placerats.

Socialtjänsten måste fortsätta följa upp hur barnet har det, om insatsen fungerar och om barnet får det stöd som behövs.

IVO fann brister i uppföljningen hos 94 av 303 granskade verksamheter, motsvarande 31 procent.

Bristerna handlar bland annat om att barn inte alltid får tillräckliga möjligheter att uttrycka sina åsikter och att uppföljningen inte dokumenteras enligt gällande krav.

Det finns också exempel på att otillräcklig bemanning påverkar möjligheterna att genomföra personliga besök och hålla regelbunden kontakt med placerade barn.

Barn vet inte alltid vem de ska vända sig till

IVO har också samlat in svar direkt från barn och unga som var placerade i familjehem, jourhem eller olika boendeformer.

Totalt fick myndigheten in svar från 555 barn och unga i 49 av de 50 kommuner som ingick i den fördjupade tillsynen.

Enkäten förmedlades till minst 1 226 barn och unga, vilket gav en svarsfrekvens på omkring 45 procent.

Bland dem som besvarade frågan om kontakt med socialsekreteraren uppgav 18 procent att de pratade med sin handläggare via telefon, sms eller e-post mer sällan än en gång per år eller aldrig.

Ytterligare 21 procent var osäkra på hur ofta kontakten ägde rum.

I en annan fråga svarade 23 procent att de inte visste eller var osäkra på vem de skulle kontakta om de ville klaga på det stöd och den hjälp de fick.

Det är resultat som väcker frågor om hur väl barnen känner till sina rättigheter och hur lätt det är att få hjälp när något inte fungerar.

Enkätsvaren är inte representativa för alla placerade barn och unga i Sverige, men de ger en inblick i erfarenheterna hos dem som deltog.

91 procent har brister i sin egenkontroll

Ett av de mest omfattande problemen gäller kommunernas egenkontroll.

IVO identifierade brister inom detta område hos 277 av 303 granskade verksamheter, motsvarande 91 procent.

Det handlar om kommunernas förmåga att själva kontrollera att socialtjänstens arbete håller tillräcklig kvalitet och att eventuella fel upptäcks och åtgärdas.

I granskningen framkommer bland annat att många verksamheter inte systematiskt följer upp personalens arbetssätt, dokumentation och erfarenheter från barn och unga.

Det kan göra det svårare att upptäcka problem innan de får allvarliga konsekvenser.

Vad gäller för Stockholms läns 26 kommuner?

IVO:s granskning omfattar hela Sverige.

Totalt ingick 288 kommuner, Stockholms stads elva stadsdelsområden och Göteborgs fyra stadsområden. Tillsammans utgör dessa 303 granskade enheter.

Det innebär att samtliga 26 kommuner i Stockholms län omfattas av den nationella granskningen.

Men rapporten innehåller ingen separat resultatredovisning för exempelvis Haninge, Huddinge, Botkyrka, Nacka eller Södertälje.

Det går därför inte att dra slutsatsen att alla kommuner i Stockholms län har haft samma brister eller att en viss kommun har presterat sämre än en annan.

För invånarna återstår därmed en viktig fråga: hur ser den egna kommunens resultat ut?

Kommunerna har redovisat åtgärder – men arbetet måste följas upp

Efter IVO:s beslut har samtliga berörda kommuner redovisat åtgärder som de har genomfört eller planerar att genomföra.

IVO bedömer att redovisningarna ger förutsättningar att komma till rätta med de identifierade problemen.

Det är dock inte samma sak som att samtliga åtgärder redan har genomförts eller att deras effekter har bevisats.

Myndigheten kommer därför att fortsätta följa kommunernas arbete.

27 300 barn fick heldygnsinsatser under 2025

Omfattningen av frågan blir tydligare när man ser till Socialstyrelsens statistik.

Under 2025 fick knappt 27 300 barn och unga någon gång under året en heldygnsinsats enligt socialtjänstlagen, LVU eller lagen om placering av barn i skyddat boende.

Nästan 19 000 barn och unga var placerade i familjehem. Omkring 5 100 hade placering i hem för vård eller boende, HVB.

För dessa barn är det avgörande att kommunerna har fungerande rutiner för att utreda behov, välja lämpliga placeringar och följa upp att vården fungerar.

Vad tycker du?

Hur mycket insyn ska invånarna ha i den egna kommunens arbete med att skydda utsatta barn?

Borde samtliga kommuner i Stockholms län offentliggöra vilka brister IVO har identifierat och vilka åtgärder som faktiskt har genomförts?

Och vem ska ta ansvar om ett barn inte får hjälp i tid?

Vi vill höra vad du tycker.

Källa
Redaktionen

Läs också

Relaterade guider

Kommentarer

Laddar kommentarer …