10 ortnamn i Stockholm som låter helt galna vid en bokstavlig översättning

SÅ UPPSTOD STOCKHOLMS MEST UDDA ORTNAMN

När man lär sig svenska är det lätt att plocka isär svenska ortnamn och försöka förstå dem ord för ord. Då kan Stockholms karta plötsligt se ganska underhållande ut.

Men ett viktigt förbehåll är att en bokstavlig tolkning inte alltid är samma sak som namnets historiska betydelse. Många ortnamn är hundratals år gamla och kommer från äldre svenska ord, dialekter eller namn på gårdar och torp.

Här är tio namn som sticker ut – och vad vi faktiskt vet om deras bakgrund.

1. FITTJA

Bokstavlig tolkning:
För en modern svensk låter Fittja mycket likt det grova slangordet för kvinnans könsorgan.

Vad namnet egentligen har för bakgrund:
Ortnamnet är mycket äldre än den moderna slangbetydelsen. Namnforskning kopplar ortnamn av typen Fittja/Fitja till det äldre ordet ”fit”, som har använts om en fuktig strandäng eller våt mark.

Fittja ligger vid Albysjön i Botkyrka och är alltså ett exempel på hur ett gammalt landskapsord kan få en helt annan association för en modern språkbrukare.

2. PUNGPINAN

Bokstavlig tolkning:
”Pungplågan” – ett namn som för en modern läsare nästan låter som en medicinsk åkomma.

Historisk bakgrund:
Pungpinan är ett gammalt namn på en plats och har ursprungligen varit ett krognamn. I äldre språkbruk kunde ”pung” även syfta på penningpungen, alltså plånboken.

En äldre lokal förklaring är att krogbesök kunde ”pina pungen” genom att tömma resenärernas pengar. Den förklaringen ska dock ses som en traditionell tolkning snarare än ett säkert fastställt ursprung.

Namnet Pungpinan finns dokumenterat i Institutet för språk och folkminnens Ortnamnsregister som ett ursprungligt krognamn.

3. BÖGS GÅRD

Bokstavlig tolkning:
För en modern svensk ser namnet direkt ut som ”bögs gård”.

Var ligger den?
Bögs gård ligger i Sollentuna kommun, norr om Stockholm.

Vad betyder namnet?
Här finns faktiskt en historisk förklaring. Stockholms läns museum uppger att Bög är känt i skrift sedan 1350 och att namnet kommer från ”böja” eller ”båge”.

Det har alltså ingenting med dagens användning av ordet ”bög” att göra.

Bögs gård är dessutom fortfarande en jordbruksmiljö och en del av det historiska kulturlandskapet i Sollentuna.

4. SLAKTHUSOMRÅDET

Bokstavlig tolkning:
”Slakteriområdet.”

Här har översättningen faktiskt ganska rätt.

Historisk bakgrund:
Slakthusområdet byggdes för Stockholms offentliga slaktverksamhet och invigdes 1912. Syftet var bland annat att samla och kontrollera kötthanteringen och förbättra de sanitära förhållandena.

Det som i dag är ett område med restauranger, kultur, evenemang och nya bostäder har alltså ett namn som ganska exakt beskriver vad som en gång fanns där.

5. HANDEN

Bokstavlig tolkning:
”Handen” – alltså kroppsdelen.

Varför heter platsen Handen?
Här blir historien betydligt mer komplicerad än namnet antyder.

Handen var från början namnet på en mindre lägenhet och senare även en krog och ett vägskäl. Det finns flera teorier om namnets ursprung. En traditionell teori kopplar namnet till Hanveden, medan andra teorier har kopplat det till vägskälet eller en vägvisare formad som en hand.

Det finns alltså ingen enkel och säkert fastställd förklaring som kan sammanfattas som ”det kom från en hand”.

Namnet blev officiellt för järnvägsstationen 1913 och lever i dag vidare som namnet på Handen i Haninge.

6. KUNGENS KURVA

Bokstavlig tolkning:
”Kungens kurva.”

Det här namnet har faktiskt en ovanligt konkret historia.

Den 28 september 1946 körde kung Gustaf V:s bil av vägen vid en skarp kurva i Segeltorp och hamnade i diket efter en jakt vid Tullgarns slott.

Händelsen blev uppmärksammad och namnet Kungens kurva började senare användas om platsen. Stockholms läns museum beskriver hur namnet myntades efter olyckan.

I dag är Kungens Kurva framför allt känt som ett av Sveriges största handelsområden.

7. BAGARMOSSEN

Bokstavlig tolkning:
”Bagarens mosse.”

Det låter nästan som namnet på en plats ur en saga.

Historisk bakgrund:
Stockholmskällan beskriver hur området tidigare var landsbygd och jordbruksmark. Det finns olika teorier om namnets ursprung.

En teori är att en bagare bodde i torpet Mosstugan. En annan är att en bagare på 1700-talet arrenderade sank mark eller en mosse från Skarpnäcks gård.

Platsen kallades tidigare Bagaremossen innan dagens stadsdel växte fram.

8. RINKEBY

Bokstavlig tolkning:
För många svenskar i dag låter Rinkeby nästan som något som har med en ”rink” att göra – till exempel en ishall.

Historisk bakgrund:
Namnet är betydligt äldre än dagens stadsdel.

Stockholmskällan uppger att Rinkeby finns belagt redan 1347 och att det äldre svenska ordet ”rinker” betydde krigare.

På platsen har människor bott sedan järnåldern, och arkeologiska undersökningar har bland annat visat spår efter en mäktig krigare som begravdes här under 700-talet.

Rinkeby har alltså ingen historisk koppling till moderna sportarenor.

9. KRIGSLIDA

Bokstavlig tolkning:
För en modern svensk kan Krigslida låta som ”krigets sluttning” eller en plats där det har varit strider.

Men namnets historia är äldre och betydligt mer komplicerad.

Haninge kommuns historiska material visar att bebyggelsen Krigslida är gammal och finns belagd sedan medeltiden. I de äldsta källorna förekommer namnet som Lida eller Lidhum, medan senare historiska skrivformer bland annat är Chrisselidam, Krittslida och Chistlida.

Det går därför inte att översätta namnet rakt av som ”krigets lidande”. Den moderna formen får helt enkelt inte läsas som ett modernt sammansatt ord.

10. TREKANTEN

Bokstavlig tolkning:
”Triangeln” eller ”den trekantiga”.

I Stockholm finns sjön Trekanten i Liljeholmen/Gröndal.

Namnet låter väldigt logiskt när man ser det på kartan, men man ska vara försiktig med att hävda en exakt historisk förklaring utan stöd i äldre namnmaterial. Det viktiga är att Trekanten är ett etablerat historiskt namn på platsen och att den moderna läsningen gör det lätt att börja fantisera om varför platsen heter så.

För en person som lär sig svenska blir det ändå ett av Stockholms namn som är lätt att komma ihåg.

VARFÖR LÅTER NAMNEN SÅ KONSTIGA?

Problemet uppstår när gamla ortnamn möter dagens svenska.

Ett ord kan ha ändrat betydelse.
Ett annat kan ha försvunnit ur språket.
Ett tredje kan ha fått en helt ny betydelse genom slang.

Därför kan ett namn som var fullständigt neutralt för flera hundra år sedan låta väldigt annorlunda i dag.

Stockholms karta är på det sättet nästan som ett historiskt språkarkiv.

FITTJA, PUNGPINAN OCH BÖGS GÅRD – SAMMA PRINCIP

De mest uppseendeväckande namnen har faktiskt något gemensamt: dagens läsare ser moderna ord, medan namnen ofta har mycket äldre rötter.

Fittja kan förknippas med ett modernt slangord, Pungpinan med något helt annat än en gammal krog och Bögs gård med en modern benämning på homosexuella män.

Historien bakom namnen är däremot betydligt äldre.

Det är just därför gamla ortnamn är så intressanta – de berättar om ett Stockholm som såg helt annorlunda ut än dagens stad.

KÄLLOR:
Institutet för språk och folkminnen (Isof), Ortnamnsregistret
Stockholmskällan
Stockholms läns museum
Haninge kommun
Haninge hembygdsförening