Sverige uppmanar hushållen att ha kontanter – men kan stockholmarna använda dem i en kris?
Sverige ska kunna fungera även vid allvarliga störningar, kriser och i värsta fall krig. Riksbanken rekommenderar därför hushållen att ha kontanter hemma och flera alternativa betalningssätt. Men rådet väcker en praktisk fråga i ett alltmer digitaliserat Stockholm: går det att handla med kontanter när betalningssystemen ligger nere – och är butikerna tillräckligt förberedda?

1 000 kronor i kontanter per vuxen
Sveriges Riksbank rekommenderar att hushållen har omkring 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma. Pengarna ska kunna användas till nödvändiga inköp om det uppstår störningar i betalningssystemen.
Rekommendationen är en del av arbetet med att stärka Sveriges betalningsberedskap. Riksbanken uppmanar också hushållen att ha tillgång till flera betalningsalternativ, exempelvis kort från olika kortnätverk, fysiska bankkort och mobila betaltjänster som Swish.
Bakgrunden är att digitala betalningar kan påverkas av exempelvis störningar i elförsörjningen, datakommunikationen eller finansiella tjänster. Vid en allvarlig kris eller ett krig kan det därför bli viktigt att inte vara beroende av en enda betalningsmetod.
Men hur användbara är kontanterna i vardagen?
I Stockholm är det många invånare som är vana vid att betala med kort eller mobiltelefon. Vissa verksamheter har valt bort kontanter helt eller begränsat möjligheten att betala med dem.
Det skapar en motsättning mellan rekommendationen att ha kontanter som reserv och vardagens betalningsvanor. Om människor sällan använder kontanter kan de också ha svårt att veta var de kan handla med dem.
Riksbanken framhåller dessutom att kontanter behöver användas regelbundet för att kontanthanteringen ska fungera även under en kris. Det handlar alltså inte bara om att ha sedlar hemma, utan också om att det ska finnas fungerande möjligheter att använda dem.
Ny lag ska göra det lättare att betala kontant
Sedan den 1 juli 2026 gäller en ny lag som som huvudregel kräver att livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa tar emot kontant betalning.
Reglerna innehåller dock undantag. Skyldigheten gäller bland annat inte när kontanthanteringen innebär att säkerheten inte kan upprätthållas eller när kostnaderna riskerar att göra det omöjligt att hålla verksamheten öppen. Det finns också möjlighet att neka kontant betalning vid en enskild försäljning om det finns godtagbara skäl.
Lagen är ett steg mot att stärka kontanternas ställning. Men den garanterar inte i sig att alla butiker kan fortsätta sälja varor under ett omfattande avbrott i elförsörjning, kommunikation eller andra viktiga funktioner.
Vad händer om kort och Swish slutar fungera?
Vid ett avbrott i en enskild betaltjänst kan andra betalningsalternativ fortfarande fungera. Men om flera delar av infrastrukturen slås ut samtidigt blir situationen mer komplicerad.
Kontanter kan då vara ett alternativ – förutsatt att butiken är öppen, har personal på plats och kan genomföra försäljningen. Även tillgången till växel, möjligheten att fylla på varulager och fungerande transporter kan påverka hur länge handeln kan fortsätta.
Det innebär att ett större betalningsavbrott inte automatiskt leder till att hela samhället kollapsar. Däremot kan det skapa betydande problem för människor som behöver köpa mat, läkemedel och andra nödvändiga varor.
En fråga om hela samhällets beredskap
Sveriges betalningsberedskap bygger på att hushåll, banker, butiker, myndigheter och tekniska leverantörer kan hantera störningar. Kontanter är en del av den beredskapen, men de behöver kompletteras med andra fungerande betalningssätt.
För stockholmarna återstår en praktisk fråga: vet de redan i dag var de kan handla med kontanter, och har butikerna rutiner för att fortsätta ta emot betalningar när de digitala systemen inte fungerar?
Det är frågor som förtjänar konkreta svar från både handeln och ansvariga myndigheter. Förberedelser inför en kris handlar inte bara om att samla pengar hemma – utan också om att säkerställa att de går att använda när de behövs som mest.
1. Sveriges Riksbank – Recommendations to the general public regarding payments:
https://www.riksbank.se/en-gb/payments–cash/payment-preparedness/recommendations-to-the-general-public/
2. Sveriges riksdag – The possibility to use cash to be improved, 27 maj 2026:
https://www.riksdagen.se/en/news/articles/2026/may/27/the-possibility-to-use-cash-to-be-improved-fiu39_cms285b4cfc-0c3c-461a-9a6c-dcaaf6aeed6aen/
3. Sveriges Riksbank – Payments Report 2026:
https://www.riksbank.se/en-gb/press-and-published/notices-and-press-releases/press-releases/2026/payments-report-2026-measures-needed-to-reduce-vulnerability-and-increase-inclusion-in-the-payments-market/
Läs också
- Dyrare eller billigare att leva i Stockholms län 2026? Så påverkas hushållen i länets 26 kommuner
- Hemförsäkring i Sverige – vad kostar den och vad täcker den?
- Black Friday 2026 – när är det och när kan stockholmarna vänta sig rabatter?
- Polisen kan använda drönare för kamerabevakning i centrala Stockholm den 19 oktober
