☀ 12°C
STOCKHOLM CITY – Din lokala portal för Stockholms län

Stockholm vill ändra bostadspolitiken – men vem har råd att bo i de nya lägenheterna?

Stockholm står inför ett viktigt vägval i bostadspolitiken. Den 11 november presenterade den rödgröna majoriteten sitt budgetförslag för 2027. Där föreslås att stadens långvariga mål om 140 000 nya bostäder under perioden 2010–2035 ska ses över och ersättas med ett nytt bostadsmål. Samtidigt visar stadens egna siffror att byggandet inte håller den takt som tidigare planer förutsatte. Men den viktigaste frågan är kanske inte hur många bostäder Stockholm ska bygga – utan vilka bostäder som faktiskt kommer att finnas tillgängliga för människor med vanliga inkomster.

2026-11-15 11:08:35Uppdaterad 4 dagar sedan8 min läsning
Stockholm

Stockholm omprövar målet om 140 000 bostäder

I många år har Stockholms stad haft ett övergripande mål om att 140 000 nya bostäder ska påbörjas mellan 2010 och 2035. Målet har varit en central del av stadens långsiktiga bostads- och stadsutvecklingspolitik.

Men utvecklingen har inte motsvarat ambitionerna.

Enligt Stockholms stads egen redovisning hade närmare 81 000 bostäder, motsvarande cirka 58 procent av målet, påbörjats i augusti 2026.

I budgetförslaget för 2027 föreslår den rödgröna majoriteten att ett nytt bostadsmål ska utredas. Det betyder inte att byggandet ska upphöra eller att den tidigare målsättningen redan formellt har avskaffats. Däremot öppnas en ny diskussion om hur stadens framtida bostadsförsörjning ska planeras och följas upp.

Stockholms stads budgetförslag ska debatteras och beslutas av kommunfullmäktige den 15–16 december 2026.

Det innebär att frågan om bostadspolitikens framtida inriktning fortfarande är politiskt öppen.

Färre bostäder än planerat – vad visar siffrorna?

Stockholms stads årsrapport för 2025 visar tydligt att byggandet haft svårt att nå de uppsatta målen.

Under 2025 påbörjades byggandet av 3 494 bostäder, jämfört med stadens årsmål på 6 000. Av dessa avsåg 2 756 nyproduktion och 738 tillskott genom om- och tillbyggnader.

Samtidigt färdigställdes 4 221 lägenheter genom nyproduktion under året. Genom om- och tillbyggnader tillkom ytterligare 297 lägenheter netto. Det totala nettotillskottet blev därmed 4 513 bostäder.

Det är viktigt att skilja mellan bostäder som påbörjas, bostäder som får genomförandebeslut och bostäder som faktiskt blir färdiga för inflyttning. Det är först när en lägenhet står klar som den kan börja användas som ett hem.

Stadsrevisionen konstaterar också att 35 bostadsprojekt hade pausats under 2025. Projekten motsvarade omkring 22 800 planerade bostäder. Orsakerna omfattade bland annat svag lönsamhet, låg efterfrågan och höga risknivåer.

Det visar att det inte räcker att räkna bostäder i planer och presentationer. Projekten måste också vara ekonomiskt genomförbara och faktiskt bli byggda.

Var ska de nya bostäderna byggas?

En av de viktigaste frågorna för Stockholms framtida bostadsutveckling är var nya bostadsområden ska växa fram.

Staden arbetar redan med projekt i flera delar av Stockholm. På Stockholms stads officiella webbplats finns bland annat bostadsprojekt i Bromstensstaden, Aspudden, längs Lövstavägen, Harpsundsvägen och i Hornsbergskvarteren.

Det finns också planerade bostäder vid Farsta centrum, Bällstavägen, Örnsberg och andra områden.

Projekten befinner sig i olika skeden. Vissa har kommit längre i planeringen, medan andra fortfarande är planerade eller under utveckling. De ska därför inte förväxlas med nya byggbeslut som automatiskt följer av budgetförslaget för 2027.

Stockholms stad eftersträvar en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer i olika stadsdelar. Bostadsbyggandet ska också bidra till att knyta samman områden, minska segregation och förbättra offentliga miljöer.

Men hur ska den geografiska fördelningen se ut i framtiden?

Ska det byggas fler bostäder i redan tätbebyggda områden, längs kollektivtrafiken och i ytterstaden? Eller ska staden i högre grad prioritera områden där nya bostäder kan kombineras med skolor, arbetsplatser, grönområden och service?

Det är frågor som kommer att påverka hur Stockholm ser ut under flera decennier framöver.

Den stora frågan: vem har råd med en ny bostad?

Att bygga fler bostäder betyder inte automatiskt att bostadsbristen försvinner för de hushåll som har störst behov.

Länsstyrelsen Stockholm har i sin bostadsmarknadsanalys för 2026 pekat på ett växande problem: allt färre hushåll har ekonomiska möjligheter att flytta in i nyproducerade bostäder.

En studie från Region Stockholm visar att knappt två tredjedelar av länets hushåll inte har råd med vare sig en nyproducerad hyresrätt eller en nyproducerad bostadsrätt.

Länsstyrelsen lyfter också fram att efterfrågan på nyproducerade hyresrätter minskar kraftigt när hyran för en normalstor trerumslägenhet passerar 10 000 kronor i månaden.

Det innebär att en lägenhet kan vara färdigbyggd, modern och attraktiv – men ändå ekonomiskt utom räckhåll för en stor del av befolkningen.

Här finns en av Stockholms bostadspolitiska motsättningar.

Staden behöver fler bostäder, men om de nya bostäderna blir för dyra riskerar de att inte lösa problemen för unga vuxna, barnfamiljer, pensionärer och människor med vanliga löner.

Frågan blir därför inte bara hur många bostäder som byggs, utan också vilken månadskostnad människor faktiskt kommer att möta när de flyttar in.

Hur stora ska lägenheterna vara?

En annan viktig fråga gäller bostädernas storlek.

Under lång tid har nyproduktionen i många kommuner haft ett stort fokus på antal bostäder. Länsstyrelsen har samtidigt pekat på att en stor andel av de nyproducerade bostäderna är små.

Det kan skapa problem för barnfamiljer och hushåll som behöver fler rum.

En etta eller tvåa kan passa en student eller en ensamstående, men den löser inte automatiskt behovet hos en familj med två eller tre barn.

I Stockholms stads budgetförslag för 2027 finns en indikator för andelen påbörjade bostäder med minst fyra rum och kök. Utfallet ska följas upp av berörda nämnder.

Det är en viktig detalj eftersom den visar att bostädernas storlek också finns med i stadens uppföljning.

Men hur stor andel av de nya bostäderna ska faktiskt vara större familjelägenheter? Hur många ska vara ettor och tvåor? Och hur ska staden undvika att nyproduktionen huvudsakligen består av små lägenheter som är dyra i förhållande till sin storlek?

Det är frågor som behöver få tydliga svar i den framtida bostadsstrategin.

Hyresrätter eller bostadsrätter – vilken väg väljer Stockholm?

Stockholms stad vill att minst hälften av den framtida nyproduktionen ska bestå av hyresrätter.

I budgetförslaget anges också att minst hälften av dessa hyresrätter ska vara Stockholmshus eller motsvarande konceptbostäder med fokus på överkomliga hyror.

Stockholmshusen är ett koncept där stadens kommunala bostadsbolag samarbetar för att bygga hyresrätter genom gemensamma processer och mer standardiserade lösningar.

Tanken är att kunna skapa bostäder med lägre produktionskostnader och mer överkomliga hyror.

Det kan bli en viktig del av lösningen, men resultatet beror på hur stora kostnadsbesparingar som faktiskt uppnås och hur de påverkar hyran för den som flyttar in.

En lägre byggkostnad innebär inte automatiskt en låg hyra. Även markkostnader, finansiering, byggmaterial, entreprenadkostnader och förvaltning påverkar slutresultatet.

Byggkvalitet – får Stockholm bättre eller billigare hus?

När bostadsbyggandet ska bli mer kostnadseffektivt uppstår en annan viktig fråga: vad händer med kvaliteten?

I budgetförslaget för 2027 får stadens kommunala bostadsbolag i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder se över Stockholmshusen och undersöka om produktionskostnaderna kan sänkas ytterligare.

Samtidigt anges att ambitionerna för gestaltning och kvalitet ska vara fortsatt höga.

Det är en viktig formulering. Kostnadseffektivitet behöver inte betyda sämre bostäder, men det kräver att staden följer upp vad som faktiskt byggs.

För den som ska bo i ett nytt hus spelar det stor roll hur byggnaden fungerar efter fem, tio och tjugo år.

Det handlar bland annat om materialval, ljudisolering, ventilation, energieffektivitet, fuktsäkerhet, dagsljus, förvaring och hur väl bostaden fungerar i vardagen.

Det är också viktigt att granska de gemensamma miljöerna: entréer, trapphus, hissar, cykelrum, gårdar och utemiljöer.

En bostad är mer än antalet kvadratmeter på ett kontrakt. Den ska fungera som ett hem under lång tid.

Budgetförslaget anger ambitionen att behålla hög kvalitet och god gestaltning, men det ger inte i sig några garantier för exakt vilka material, tekniska lösningar eller kvalitetsnivåer varje framtida projekt kommer att få.

Arkitekturen – hur ska framtidens Stockholm se ut?

Bostadsbyggande handlar inte bara om ekonomi och antal lägenheter. Det handlar också om stadens utseende och karaktär.

Stockholm har en blandning av äldre stenstad, funktionalistiska bostadsområden, miljonprogramsområden, villakvarter och moderna stadsdelar.

När nya bostäder byggs behöver arkitekturen ta hänsyn till platsens historia, skala, ljusförhållanden, natur och befintlig bebyggelse.

En ny stadsdel bör inte bara bestå av bostadshus. Den behöver också fungerande gator, grönområden, mötesplatser, butiker, förskolor, skolor och goda förbindelser med kollektivtrafiken.

Det är också viktigt att undvika monotona bostadsområden där stora mängder likartade hus byggs utan tillräcklig variation.

Stockholms stad har ambitioner om att skapa blandade och sammanhängande stadsdelar. Men hur väl det fungerar avgörs av de konkreta detaljplanerna och byggprojekten.

Det är därför rimligt att fråga hur mycket inflytande invånarna kommer att få över utformningen av sina framtida bostadsområden.

Kan Stockholm bygga både billigare och bättre?

Det är en av de mest intressanta frågorna inför den nya bostadsstrategin.

Staden vill minska produktionskostnaderna, öka andelen hyresrätter och samtidigt behålla höga ambitioner för arkitektur och kvalitet.

Det är en svår balans.

Om byggandet blir för dyrt kan projekt stoppas eller skjutas upp. Om kostnaderna pressas utan tillräcklig kontroll kan det i stället påverka bostädernas funktion, hållbarhet och utformning.

Den avgörande frågan är därför hur staden ska mäta framgång.

Är det antalet påbörjade bostäder? Antalet färdigställda lägenheter? Hyran per månad? Bostadens storlek? Byggnadens livslängd? Eller hur många hushåll med vanliga inkomster som faktiskt kan flytta in?

En framtida bostadspolitik behöver kunna redovisa mer än bara byggvolymer.

Vad händer nu?

Den 11 november presenterade den rödgröna majoriteten sitt förslag till budget för 2027.

Budgetförslaget ska behandlas av Stockholms kommunfullmäktige den 15 och 16 december 2026.

Först efter beslutet blir det tydligare vilka uppdrag och prioriteringar som ska genomföras under nästa år.

Arbetet med att ta fram ett nytt bostadsmål kan bli ett viktigt steg i förändringen av stadens bostadspolitik.

Men för stockholmarna återstår de mest konkreta frågorna:

Hur många bostäder ska byggas? I vilka stadsdelar? Hur stora ska lägenheterna vara? Vilka hyror kommer att gälla? Och hur ska staden säkerställa att kvalitet och arkitektur inte får stå tillbaka när produktionskostnaderna ska pressas?

Stockholm behöver inte bara fler bostäder – utan bostäder som människor har råd att bo i

Det är lätt att mäta bostadspolitik i antal byggstarter och färdiga lägenheter. Men för den som står i bostadskö, letar efter en större lägenhet till familjen eller försöker hitta sitt första hem är det viktigaste något annat.

Det handlar om att kunna hitta en bostad som passar både livssituationen och ekonomin.

Stockholm har möjlighet att växa och utvecklas, men framtidens bostadsområden måste fungera för fler än dem som har råd med de dyraste nyproducerade lägenheterna.

Den stora frågan är därför inte bara hur många nya bostäder Stockholm ska bygga – utan om vanliga stockholmare faktiskt kommer att ha råd att bo i dem.

Källa
Redaktionen

Läs också

Kommentarer

Laddar kommentarer …