1,7 miljarder för nya skärgårdsbåtar – varför vill Region Stockholm ersätta V-båtarna?
Ska Stockholms skärgård få en ny flotta för miljardbelopp, eller ska fungerande fartyg få leva vidare genom modernisering? Konflikten om Waxholmsbolagets V-båtar handlar om betydligt mer än gamla båtar och nya motorer. Den handlar om hur regionen använder skattebetalarnas pengar – och om vem som får bestämma hur framtidens skärgårdstrafik ska se ut.

Sex fartyg har blivit symboler för en större konflikt i Stockholms skärgård.
Värmdö, Vånö, Väddö, Viberö, Vaxö och Saxaren är de fartyg som står i centrum för diskussionen om Waxholmsbolagets framtid. Region Stockholm utreder möjligheten att ersätta dem med nya, mer energieffektiva fartyg.
Den uppskattade investeringsnivån i regionens tidigare planeringsunderlag ligger på omkring 1,7 miljarder kronor.
Men kritikerna ställer en obekväm fråga:
Varför ska skattebetalarna finansiera nya fartyg om de gamla fortfarande kan användas?
Nästan två miljarder – innan ett enda nytt fartyg är beställt
I Region Stockholms budgetunderlag för 2026 finns en post för anskaffning av skärgårdsfartyg på cirka 1 752 miljoner kronor.
Det är en planerad investeringsnivå, inte ett slutligt beslut om att köpa fartygen. Regionen har också varit tydlig med att projektet fortfarande befinner sig i en utredningsfas.
På sin officiella projektsida skriver Region Stockholm att den nuvarande flottan generellt fungerar väl, även om delar av den börjar bli äldre.
Det är en viktig uppgift.
Om flottan fungerar väl måste regionen kunna förklara varför ett omfattande byte är bättre än att modernisera de fartyg som redan finns.
Kritikerna: Renovera i stället för att skrota
Motståndet har samlats kring initiativet Rädda V-båtarna.
Kampanjens företrädare vill att regionen undersöker möjligheten att modernisera de befintliga fartygen i stället för att ersätta dem med nybyggda alternativ.
Deras argument handlar om ekonomi, miljö och funktion.
Att bygga nya fartyg kräver material, energi och resurser. En modernisering kan i vissa fall förlänga livslängden och minska bränsleförbrukningen utan att hela fartyget behöver ersättas.
Men det är inte tillräckligt att säga att gamla båtar fungerar. Det måste också visas vad en renovering faktiskt kostar, hur länge den håller och vilka utsläppsminskningar den kan ge.
Det är just den jämförelsen som behöver bli tydlig för allmänheten.
Regionen vill minska energianvändningen
Region Stockholm har en annan utgångspunkt.
Utredningen fokuserar bland annat på att minska energianvändningen på de långa och snabba linjer där dagens V-båtar trafikerar.
Ett annat mål är att stärka flottan av isklassade fartyg för att förbättra tillgängligheten under vinterhalvåret.
Det handlar alltså inte bara om att ersätta äldre fartyg. Regionen vill också utveckla kapaciteten för vintertrafiken.
Men hur stora blir de verkliga besparingarna? Hur mycket kostar nybyggnation jämfört med modernisering? Och hur påverkas resenärerna?
Det är frågor som måste besvaras med öppna kalkyler, inte med allmänna löften om effektivisering.
Skärgårdsbornas vardag får inte bli ett experiment
För den som bor på en ö är båten inte en turistattraktion.
Den är vägen till jobbet, skolan, vården och mataffären.
Ett fartyg måste kunna hantera vind, vågor, mörker, is och svåra angöringsförhållanden. Det måste också ha tillräcklig kapacitet för passagerare och bagage.
Därför räcker det inte att jämföra fartygens bränsleförbrukning eller inköpspris.
Regionen behöver visa att ett nytt alternativ fungerar i verklig skärgårdstrafik, även när vädret är dåligt och trafiken måste fungera året runt.
Fem frågor som regionen måste svara på
Innan politikerna fattar beslut bör invånarna få tydliga svar:
- Vad kostar det att modernisera de sex befintliga fartygen?
- Vad blir den totala kostnaden för nya fartyg, inklusive underhåll och infrastruktur?
- Hur stora blir utsläppen från nybyggnation jämfört med modernisering under hela livscykeln?
- Hur påverkas passagerarkapacitet, restider och vintertrafik?
- Vilka garantier finns för att skärgårdsborna inte får sämre trafik under övergången?
Det handlar om investeringar som kan påverka skärgårdstrafiken under flera decennier. Då måste beslutsunderlaget tåla offentlig granskning.
Beslutet är ännu inte fattat
Region Stockholm uppger att inga beslut om investeringar, upphandling eller nya fartyg har fattats.
Under 2026 pågår fortfarande analyser inom projektets inriktningsfas. Regionen anger att beslut om nästa steg ska fattas i slutet av året. Ett eventuellt beslut om att bygga eller köpa nya fartyg ligger längre fram.
Det betyder att frågan fortfarande är öppen.
Men debatten har redan visat att många människor vill vara delaktiga i hur skärgårdstrafiken utvecklas.
En miljardinvestering får inte bli en fråga som avgörs bakom stängda dörrar.
Om nya fartyg verkligen är det bästa alternativet måste regionen kunna visa det. Om modernisering är billigare och bättre för miljön måste även det alternativet tas på allvar.
Det är skattebetalarnas pengar. Och för skärgårdsborna handlar det om något ännu mer grundläggande: möjligheten att kunna lita på båten som tar dem hem.
Läs också
- Miljarderna ska räcka till alla – men vem får betala priset? Region Stockholm presenterar budgeten för 2027
- Region Stockholms delårsrapport visar resultat på 7,1 miljarder kronor
- Region Stockholm redovisar miljardresultat – prognosen för 2026 ligger över budget
- 14,85 miljarder till Stockholms läns infrastruktur – regionplanen tas upp i dag
Kommentarer
Laddar kommentarer …
