☀ 12°C
STOCKHOLM CITY – Din lokala portal för Stockholms län

Pengar före kultur: Två Stockholmsmuseer hotas av nedläggning – staten kan inte komma överens med sig själv

Två välkända museer i Stockholm kan tvingas bort från sina nuvarande lokaler – inte för att samlingarna saknar värde eller för att besökarna har försvunnit, utan för att kostnaderna för lokalerna blivit för höga i förhållande till museernas ekonomi. Bakom konflikten står två statliga myndigheter med olika uppdrag: den ena ska bevara och tillgängliggöra kulturarvet, den andra ska förvalta statens fastigheter på affärsmässiga villkor. Frågan är hur det kan vara rimligt att staten riskerar att förlora tillgången till kulturinstitutioner som den själv ansvarar för.

2026-11-21 11:02:08Uppdaterad 2 tim sedan5 min läsning
Museum

Två museer – en konflikt som staten själv måste lösa

Medelhavsmuseet på Fredsgatan och Östasiatiska museet på Skeppsholmen är två etablerade kulturinstitutioner i Stockholm. De ingår i myndigheten Statens museer för världskultur (SMVK), som även ansvarar för Etnografiska museet i Stockholm och Världskulturmuseet i Göteborg.

Nu är framtiden för de två Stockholmsmuseerna osäker. SMVK har i sitt underlag till regeringen beskrivit en ekonomisk situation där de ökade lokalkostnaderna gör det svårt att fortsätta driva verksamheterna i deras nuvarande lokaler.

Myndighetens ledning har därför föreslagit att Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet ska lämna sina nuvarande lokaler och att verksamheterna i stället ska samlas med andra delar av museimyndigheten.

Det handlar alltså inte bara om en förändring av adresser. Det handlar om att två separata museimiljöer kan försvinna från Stockholms kulturliv.

35 miljoner kronor – varje år

Enligt SMVK behövs ett permanent tillskott på minst 35 miljoner kronor per år för att myndigheten ska kunna vara kvar i de nuvarande lokalerna och samtidigt fullgöra sitt museiuppdrag.

I myndighetens analys beräknas de ökade hyreskostnaderna uppgå till 20,7 miljoner kronor under perioden 2027–2029.

Det är viktigt att skilja mellan dessa belopp. De 20,7 miljonerna avser den beräknade ökningen av lokalkostnaderna under perioden, medan de 35 miljonerna är det årliga tillskott som SMVK bedömer behövs för att kunna fortsätta verksamheten i nuvarande lokaler.

I budgetförslaget för 2027 finns inte det extra anslag på 35 miljoner kronor som museimyndigheten har efterfrågat. Därmed har någon långsiktig ekonomisk lösning ännu inte presenterats.

Varför höjer staten hyran för sina egna museer?

I centrum för konflikten står Statens fastighetsverk (SFV), som förvaltar statliga fastigheter och hyr ut lokaler till bland annat museer.

SFV:s uppdrag är att hyra ut lokaler på marknadsmässiga villkor. Myndigheten framhåller att hyror ska bedömas utifrån bland annat läge, lokalernas skick, användning och jämförelser med marknaden.

SFV har också förklarat varför en hyreshöjning på 57 procent har föreslagits för Etnografiska museet. Enligt myndigheten har hyran under en längre tid legat under marknadsnivå, bland annat eftersom tidigare omförhandlingar inte lett till någon justering.

Den föreslagna höjningen för Etnografiska museet ska genomföras stegvis under perioden 2027–2030.

SFV betonar att myndigheten inte får använda hyrorna för att ge dolda kulturstöd. Om staten anser att museerna behöver mer pengar ska stödet i stället beslutas genom statsbudgeten och riksdagens anslag.

Det är ett principiellt försvar av myndighetens uppdrag. Men det löser inte den praktiska frågan: vad händer med museerna när deras budget inte räcker till de lokaler som staten hyr ut?

En paradox i den statliga förvaltningen

Konflikten väcker en större fråga om hur staten organiserar sina egna verksamheter.

En myndighet ska bevara kulturarv, bedriva forskning och göra samlingar tillgängliga för allmänheten. En annan myndighet ska förvalta fastigheter och ta ut marknadsmässiga hyror.

Båda följer sina respektive uppdrag. Men när konsekvensen blir att museer måste överväga att stänga eller flytta uppstår en uppenbar politisk motsättning.

Ska kulturinstitutionernas framtid avgöras av om de klarar en marknadsmässig hyra, även när hyresvärden och hyresgästen båda är statliga verksamheter?

Eller måste regeringen hitta en modell där statens fastighetsförvaltning och kulturpolitiska mål kan fungera tillsammans?

Det är i grunden en politisk fråga – inte bara en fråga för hyresförhandlare.

Flytt kan bli dyr – och påverka verksamheten

En flytt innebär inte att kostnaderna försvinner.

Enligt uppgifter som Magasin K har rapporterat behöver SMVK omkring 15 miljoner kronor i tillfälliga medel för att flytta samlingar och verksamhet samt återställa lokalerna som lämnas.

Museimyndigheten har också pekat på att en samlokalisering skulle minska den sammanlagda utställningsytan med 23 procent.

Det innebär att en flytt kan få konsekvenser för hur mycket av samlingarna som kan visas för allmänheten och hur museernas verksamhet organiseras.

Det finns även en risk för att specialistkompetens och kunskapsmiljöer försvagas. I ett uttalande som Stockholms universitet publicerade den 20 november lyfts museernas betydelse för forskning, utbildning och internationellt samarbete fram.

49 forskare inom konstvetenskap har ställt sig bakom ett upprop för att bevara museerna som levande kunskapsinstitutioner.

Tidsfristerna närmar sig

Enligt de uppgifter som rapporterats om hyresavtalen löper avtalet för Medelhavsmuseet ut den 31 december 2027 och avtalet för Östasiatiska museet den 31 mars 2028.

Avtalen har nio månaders uppsägningstid. Om museimyndigheten ska lämna lokalerna behöver beslut därför fattas i god tid under 2027.

SMVK har redan börjat förbereda sig för ett möjligt scenario med flytt. Enligt Magasin K planerar myndigheten bland annat en särskild tjänst med ansvar för samlingsöversyn och samordning av en eventuell flytt.

Samtidigt pågår diskussioner om personalneddragningar. Enligt samma rapport handlar förslagen om att minska flera tjänster inom bland annat intendentverksamhet, fotografi och webb.

Det visar att frågan redan påverkar myndighetens planering, även om den slutliga politiska och ekonomiska lösningen ännu inte är klar.

Protester och växande kritik

Den 19 november samlades museivänner i centrala Stockholm för att protestera mot hotet mot Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.

Samtidigt har forskare från flera svenska universitet gått samman för att försvara museernas roll som kunskapsinstitutioner.

Kritiken handlar inte enbart om byggnader eller utställningar. Den handlar om tillgången till samlingar, forskning, utbildning och kunskap om Medelhavsområdet, Mellanöstern och Östasien.

Om verksamheterna flyttas eller förändras riskerar Stockholm att förlora två självständiga museimiljöer. Det är en förändring som kan bli svår att återställa.

Vem tar ansvar när två statliga uppdrag krockar?

SFV hänvisar till sitt uppdrag att förvalta statens fastigheter på affärsmässiga villkor. SMVK hänvisar till sitt uppdrag att bevara samlingar och göra kulturarvet tillgängligt.

Men för allmänheten är frågan betydligt enklare: ska två museer behöva lämna sina lokaler därför att staten inte har lyckats samordna sina egna ekonomiska och kulturpolitiska mål?

Det finns flera möjliga vägar framåt. Regeringen och riksdagen kan pröva ett långsiktigt ekonomiskt tillskott, se över förutsättningarna för hyressättningen eller besluta om en annan lösning för museernas lokaler. En samlokalisering är också ett alternativ som myndigheten har fört fram, men den innebär förändringar av museernas nuvarande verksamhet.

Någon slutlig lösning är ännu inte beslutad.

Det som står på spel är därför större än två hyreskontrakt. Det handlar om vilken plats kulturarvet ska ha i en statlig ekonomi där varje myndighet har sina egna budgetkrav.

Om staten inte kan hitta en lösning för sina egna museer – hur ska den då kunna garantera att kulturarvet är tillgängligt även för kommande generationer?

Vad tycker du?

Är det rimligt att staten kräver marknadshyra av sina egna museer även om resultatet kan bli att verksamheterna tvingas flytta eller stänga?

Ska kulturarvet prioriteras framför fastigheternas avkastning – eller måste även statliga museer anpassa sig till marknadens villkor?

Källa
Redaktionen

Läs också

Relaterade guider

Kommentarer

Laddar kommentarer …