Olle Adolphson – Stockholms vispoet som gjorde vardagen till musik
På Södermalm finns en liten park som bär Olle Adolphsons namn. Där står också ett porträtt av visdiktaren som blev en av 1900-talets mest betydelsefulla svenska visskapare. Hans musik handlade om kärlek, vardag, barn, Stockholm och människors liv – ofta med både värme och vemod.

Det är lätt att gå förbi Olle Adolphsons park på Södermalm utan att känna till historien bakom namnet. Mellan Skinnarviksgränd och Monteliusvägen ligger den lilla gröna parken, där ett porträtt av Olle Adolphson finns bland grönskan.
Olle Adolphson föddes i Stockholm den 2 maj 1934. Han växte upp i en konstnärlig familj och var son till skådespelaren Edvin Adolphson. Tidigt utvecklade han ett intresse för musik, gitarr och vistraditionen.
Under 1950-talet började han etablera sig i Stockholms kulturliv. Genom radio, scenframträdanden och skivinspelningar nådde hans visor en allt större publik.
En viktig förebild var Evert Taube. Adolphson förde vidare mycket av den svenska vistraditionen, men utvecklade samtidigt ett eget uttryck. Hans sånger kunde vara humoristiska och vardagliga, men också handla om kärlek, ensamhet, utsatthet och förändringarna i Stockholm.
En av hans mest kända visor är ”Trubbel”, som blev en klassiker i den svenska visskatten. Adolphson skrev också musik till texter av andra författare och samarbetade bland annat med Beppe Wolgers.
Tillsammans skapade de visor som ”Det gåtfulla folket” och ”Okända djur”. Där syns en annan sida av Adolphsons konstnärskap – hans förmåga att skriva musik som fungerade både för barn och vuxna.
Stockholm återkom ofta i hans konstnärskap. Stadens miljöer, människor och förändringar blev en del av berättelserna. Hans visor fångade inte bara stora händelser utan också vardagens människor och små ögonblick.
Adolphson var dessutom verksam inom flera konstnärliga områden. Han målade och tecknade, skrev böcker och vissamlingar och arbetade med arrangemang och tolkningar av andra svenska diktare och visförfattare.
Under sin karriär fick han flera utmärkelser och priser. Bland annat tilldelades han Cornelisstipendiet och Svenska Visakademiens stora pris. År 2002 fick han Litteris et Artibus.
Olle Adolphson avled i Stockholm den 10 mars 2004, 69 år gammal.
Hans musik lever fortfarande vidare genom nya inspelningar och tolkningar. På Södermalm finns samtidigt en mer konkret påminnelse om hans betydelse.
I Olle Adolphsons park står hans porträtt bland grönskan med utsikt över Stockholm. Platsen knyter samman hans liv med den stad som så ofta fanns i hans musik.
För den som vill upptäcka Stockholm genom kulturhistorien är parken därför mer än bara en liten grön plats. Den berättar om en svensk vispoet vars sånger blev en del av stadens kulturella minne.
