Nöjda nu? Haninges infrastruktur i kris – siffrorna, ansvaret och lösningarna
Det råder ingen tvekan om att Haninge växer. Men medan kommunen har levererat rekordmånga nya bostäder under de senaste fem åren, har transportinfrastrukturen hamnat i en allvarlig obalans. Invånarna upplever inställda bussar, överfulla pendeltåg och kilometerlånga köer. Här är de faktiska siffrorna bakom utvecklingen, ansvarsfördelningen, jämförelsen med andra Stockholmskommuner – och de konkreta lösningar som ligger på bordet.
Fakta i siffror: En obalans mellan bostäder och spår
För att förstå varför pendlingen i Haninge har blivit en flaskhals måste man titta på utvecklingen de senaste åren:
- Bostadsökning: Mellan 2018 och 2025 har över 3 500 nya bostäder färdigställts i Handen och Vega. Kommunens befolkning har passerat 98 000 invånare.
- Trafikbelastning: Trafikverket mäter en ökning av fordonstrafiken på Nynäsvägen (väg 73) vid Haningeavfarten med drygt 18 % under rusningstid jämfört med 2019.
- SL-besparingar: Region Stockholms sparbeting på kollektivtrafiken har lett till indragna direktbussar från Haninge till Stockholm C och glesare turer på flera lokala linjer.
Hur står sig Haninge jämfört med andra kommuner?
En jämförelse med andra snabbväxande kommuner i Stockholms län visar tydliga skillnader i hur infrastrukturen har planerats:
- Sundbyberg & Ursvik: Här koordinerades bostadsbyggandet tidigt med utbyggnaden av tvärbanan. Även om förseningar skett, fanns en spårbunden stomme på plats innan de största volymerna flyttade in.
- Täby & Arninge: I Täby byggdes en helt ny kombinerad resecentrum/pendeltågsstation (Arninge station) parallellt med bostäderna, vilket avlastade de lokala busslinjerna direkt.
- Haninge & Vega: Vega fick sin pendeltågsstation 2019, men busstrafiken och vägnätet runt Handen/Vega har inte byggts ut i samma takt som bostadshusen resits. Resultatet är att alla transporter fortfarande tvingas ut på samma känsliga axel mot Nynäsvägen.
Varför blir det så här? Ansvarsfördelningen som låser situationen
Det största problemet i Haninges stadsutveckling är en klassisk politisk och organisatorisk låsning:
- Kommunen (Haninge): Har plan- och byggmonopol. Kommunen tjänar på att sälja mark och bygga bostäder för att öka skatteunderlaget.
- Regionen (Region Stockholm / SL): Ansvarar för kollektivtrafiken. Regionen har en egen budget och prioritera resurser över hela länet – de är inte skyldiga att per automatik sätta in mer bussar bara för att en kommun bygger nytt.
- Staten (Trafikverket): Ansvarar för de stora statliga vägarna som Nynäsvägen (väg 73). Större väginvesteringar kräver mångåriga nationella planeringar.
När dessa tre aktörer inte synchroniserar sina tidplaner uppstår det hål i infrastrukturen som invånarna i dag drabbas av.
Vilka är de möjliga lösningarna?
För att lösa krisen och förhindra att Haninge utvecklas till en ren "sovstad med trafikkaos" krävs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder:
- 1. Återinför direktbussar under rusningstid (SL):
Genom att återinföra stombussar på sträckan Handen/Vega–Gullmarsplan (eller via Södertörnsleden) kan man avlasta pendeltåget avsevärt när störningar uppstår.
- 2. Krav på infrastrukturgaranti vid nybyggen (Kommunen):
Haninge kommun bör införa striktare krav i exploateringsavtalen: Inga nya stora etap-beslut av bostäder bör godkännas utan att kapaciteten i kollektivtrafiken garanteras i avtal med Regionen.
- 3. Utbyggnad av busstråk och förbikörningsfiler:
Genom att prioritera egna bussfiler på de mest belastade sträckorna i Handen kan bussarna ta sig förbi bilköerna, vilket gör kollektivtrafiken till ett mer lockande alternativ än bilen.
- 4. Snabbare genomförande av Södertörnsleden (Trafikverket):
Att binda samman E4/E20 med väg 73 är avgörande för att avlasta lokalbefolkningen från den tunga genomfartstrafiken till och från Nynäshamns hamn.
Vad tycker du?
Är det rimligt att kommunen fortsätter godkänna nya bostadsprojekt innan infrastrukturen är löst? Eller bör alla nya byggplaner frysas tills kollektivtrafiken fungerar? Säg din mening och delta i debatten!