☀ 12°C
STOCKHOLM CITY – Din lokala portal för Stockholms län

Drönare kan leverera hjärtstartare före ambulansen – nu testas tekniken i Haninge och Farsta

En drönare som lyfter omkring 15 sekunder efter ett larm och beräknas kunna nå en skadeplats inom två till tre minuter. Det är en del av den nya teknik som nu testas inom ambulanssjukvården i Stockholmsregionen. Pilotprojektet använder två drönarsystem i södra Stockholm – ett i Farsta och ett i Haninge. Målet är att kunna få fram viktig utrustning och information snabbare vid akuta situationer.

2026-11-16 07:01:36Uppdaterad 3 dagar sedan2 min läsning
Haninge

Region Stockholm testar nya sätt att använda drönare inom den prehospitala vården. Tekniken ska kunna ge ambulanssjukvården bättre förutsättningar att agera innan den första ambulansen kommer fram.

Det handlar inte om att ersätta ambulanspersonal eller skapa en fristående drönartjänst för allmänheten. Drönarna är ett komplement som prövas inom ett särskilt pilotprojekt.

Två drönarsystem i södra Stockholm

I projektet används två drönarsystem inom samma flygområde i södra Stockholm.

Det ena är placerat i Farsta och det andra i Haninge.

Tekniken har förberetts under en längre period. Det har krävts arbete med flygsystem, larmkedjor och praktiska rutiner för att drönarna ska kunna användas i verkliga situationer.

Region Stockholm har nu gått vidare från planering till tester i skarp verksamhet.

Hjärtstartare kan skickas till misstänkta hjärtstopp

En av de viktigaste funktionerna är att drönaren kan transportera en hjärtstartare till en person som misstänks ha drabbats av hjärtstopp.

När larmet aktiveras kan drönaren skickas iväg med utrustningen, som sedan firas ner i närheten av den drabbade.

Den person som har ringt efter hjälp får vägledning från SOS Alarms operatör om hur hjärtstartaren ska användas medan ambulansen är på väg.

På så sätt kan livräddande behandling påbörjas tidigare än om man måste vänta på att ambulanspersonalen ska komma fram med utrustningen.

Region Stockholm uppger att drönaren kan lyfta omkring 15 sekunder efter att larmet aktiverats.

Den beräknade flygtiden till en skadeplats är två till tre minuter.

Det är uppskattade tider inom pilotprojektet, inte en garanti för att varje leverans kommer att nå fram inom den tiden.

Kameror kan ge en tidigare bild av olycksplatsen

Drönarna ska även kunna användas vid större och mer komplicerade händelser.

Vid exempelvis trafikolyckor och bränder kan kamerorna överföra högupplösta videobilder i realtid via 5G.

Det gör att sjukvårdsledningen kan få en första bild av olycksplatsen innan ambulanspersonalen är framme.

Informationen kan hjälpa till att bedöma situationen och förbereda insatsen.

Vid en större olycka kan det vara viktigt att snabbt förstå hur många personer som är skadade, hur platsen ser ut och vilka resurser som kan behövas.

Ett pilotprojekt fram till juni 2027

Drönarsatsningen ingår i det EU-finansierade innovationsprojektet 5GMHI, som undersöker hur nästa generations mobilnät kan bidra till utvecklingen av hälso- och sjukvården.

Pilotprojektet inom ambulanssjukvården ska pågå till och med juni 2027.

Under perioden ska tekniken, arbetssätten och erfarenheterna från verkliga uppdrag följas upp och utvärderas.

Det är först efter utvärderingen som det går att bedöma vilken nytta drönarna kan få i den framtida ambulanssjukvården.

Kan tekniken förändra akutvården i Stockholms län?

Vid hjärtstopp är tiden avgörande. Att kunna få fram en hjärtstartare snabbt kan vara viktigt medan ambulansen är på väg.

Samtidigt kan bättre information från olycksplatser hjälpa sjukvårdsledningen att förbereda rätt insats.

För invånare i Farsta och Haninge innebär försöket att två områden i södra Stockholm används för att pröva en ny metod inom ambulanssjukvården.

Den stora frågan är om tekniken efter försöksperioden kan användas på fler platser och hur mycket den faktiskt kan förbättra hjälpen vid akuta händelser.

Källa
Redaktionen

Läs också

Kommentarer

Laddar kommentarer …