338 hot- och våldsincidenter på en månad i Stockholms skolor – lärarfacket kräver svar
Över 300 registrerade incidenter med hot och våld på en enda månad. Det är siffran som fått Sveriges Lärare i Stockholm att kräva samordnade arbetsmiljöåtgärder från utbildningsförvaltningen. Bakom statistiken finns en större fråga: hur trygg är skolan för dem som arbetar där – och för eleverna som ska kunna lära sig i klassrummet?

338 registrerade händelser under september
Under september 2026 registrerades 338 händelser med hot och våld i Stockholms stads incidentrapporteringssystem IA, enligt Sveriges Lärare Stockholm.
Det motsvarar drygt 15 registrerade incidenter per dag. I maj registrerades 199 händelser. Skillnaden mellan månaderna är närmare 70 procent.
Uppgifterna gäller Stockholms stads kommunala grundskolor och ska inte förväxlas med statistik för samtliga skolor i Stockholms län.
Det är också viktigt att skilja mellan registrerade incidenter och antalet personer som har skadats. Siffran 338 betyder inte att 338 lärare har blivit misshandlade. Rapporteringen kan omfatta både hot, fysiska angrepp och andra händelser där personal utsatts för risk.
Facket: Personal ska inte behöva arbeta under hot
Den 19 oktober gick Sveriges Lärare Stockholm ut med ett tydligt krav på samordnade åtgärder från utbildningsförvaltningen.
Fackförbundet beskriver en arbetsmiljö där skolpersonal utsätts för hot, kränkningar och fysiskt våld. Enligt organisationen har flera allvarliga händelser inträffat och befintliga resurser räcker inte alltid till.
Facket vill bland annat se:
- Omedelbara skyddsåtgärder på skolor där personal riskerar hot eller våld.
- Tillräcklig bemanning och rätt kompetens.
- Möjlighet att snabbt få hjälp när en situation blir akut.
- Fungerande akutstöd och alternativa undervisningslösningar när skolans egna resurser inte räcker.
- Bättre dokumentation, riskbedömningar och uppföljning av incidenter.
- Tydligt ansvar och tidsatta åtgärder från utbildningsförvaltningen.
Begäran gjordes genom en så kallad 6:6a-begäran enligt arbetsmiljölagen. Det är ett formellt verktyg som skyddsombud kan använda när de kräver att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar arbetsmiljöproblem.
Det handlar inte bara om enskilda skolor
En av de centrala frågorna är om skolorna har tillräckliga resurser för att hantera elever som behöver omfattande stöd.
När en skola inte kan hantera en allvarlig situation med de resurser som finns på plats kan både personalens arbetsmiljö och andra elevers trygghet påverkas.
Facket har därför efterfrågat fungerande akutlösningar när den ordinarie skolorganisationen inte räcker till.
Det handlar inte om att peka ut barn som grupp. Det handlar om att elever med stora stödbehov ska få rätt hjälp och att skolpersonal inte ska lämnas ensam med situationer som kräver fler vuxna eller särskild kompetens.
Staden arbetar med förebyggande insatser
Stockholms stads utbildningsförvaltning har i sin tertialrapport för 2026 beskrivit flera insatser mot hot och våld i skolorna.
Bland annat finns stödmaterial för beredskapsplaner och för hantering av hot, våld och otillåten påverkan. Skolledningar har fått information genom rektorsmöten, chefsbrev och dialoger vid skolbesök.
Förvaltningen har också beskrivit arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud samt arbete med stödmaterial för personal som möter elever med utagerande beteende.
Det visar att förebyggande arbete redan pågår. Den avgörande frågan är om stödet når fram till de skolor där riskerna är störst och om resurserna räcker när en akut situation uppstår.
Staden har svarat – men genomförandet måste följas upp
Utbildningsförvaltningen har lämnat svar på Sveriges Lärares formella begäran. Frågan har därefter fortsatt att diskuteras mellan facket och förvaltningen.
Det viktiga framåt är inte bara vilka åtgärder som står i ett svar, utan när de genomförs, vilka resurser som avsätts och hur resultaten ska kontrolleras.
En åtgärdsplan behöver kunna följas upp i praktiken. Det ska gå att se om personalen får snabbare hjälp, om akutstödet har tillräcklig kapacitet och om riskerna på de berörda skolorna faktiskt minskar.
Vem tar ansvar när skolan inte längre känns trygg?
338 registrerade incidenter under september är en allvarlig signal som förtjänar uppmärksamhet.
Men den viktigaste frågan är vad som händer efter att rapporterna har skrivits. En lärare ska kunna undervisa utan att behöva vara rädd för att bli slagen eller hotad. Elever ska kunna gå till skolan utan att undervisningen präglas av otrygghet.
Det kräver mer än formuleringar om nolltolerans. Det kräver fungerande rutiner, tillräckliga resurser och ett ansvar som går att följa upp.
Läs också
Kommentarer
Laddar kommentarer …
