Sopsortering i Stockholm – den kompletta guiden till återvinning, matavfall och grovsopor

Därför är det viktigt att sortera rätt

När du sorterar avfall på rätt sätt kan material återvinnas, matavfall användas för att producera biogas och farliga ämnen tas om hand på ett säkert sätt. Fel sortering kan däremot förorena återvinningsmaterial och skapa problem i avfallshanteringen.

Kommunerna ansvarar för stora delar av hushållens avfallsinsamling och för information om hur invånarna ska sortera. Systemet kan se olika ut beroende på kommun, fastighet och bostadsområde. Därför bör du alltid kontrollera instruktionerna från kommunen eller fastighetsägaren där du bor.

1. Så sorterar du de vanligaste avfallen

Matavfall

Matavfall är exempelvis:

• Skal från frukt och grönsaker.
• Rester av kött, fisk och skaldjur.
• Bröd, pasta, ris och andra matrester.
• Äggskal.
• Kaffesump, kaffefilter och tepåsar som får läggas i det lokala systemet.

Använd den särskilda påse som kommunen eller fastighetsägaren tillhandahåller. Lägg inte matavfall i en vanlig plastpåse eller en bioplastpåse om kommunens system inte uttryckligen tillåter det.

Jord, krukväxter och större mängder trädgårdsavfall ska normalt hanteras separat. Kontrollera kommunens anvisningar om du är osäker.

I Stockholm finns särskilda instruktioner för matavfall, bland annat om vilka påsar som ska användas och hur de ska förslutas.

Pappers- och kartongförpackningar

Hit hör exempelvis:

• Mjölk- och juiceförpackningar.
• Kartonger från livsmedel och leveranser.
• Papperspåsar och mindre kartongförpackningar.
• Förpackningar av wellpapp.

Töm förpackningarna och vik ihop dem så att de tar mindre plats. Stora kartonger kan behöva lämnas på en återvinningscentral eller en annan anvisad insamlingsplats.

Kuvert, tidningar och andra pappersprodukter är inte automatiskt samma sak som pappersförpackningar. Följ sorteringsanvisningarna för respektive material.

Plastförpackningar

Plastförpackningar omfattar exempelvis:

• Plastflaskor och plastburkar.
• Plasttråg och plastmuggar.
• Plastpåsar och plastfolie.
• Förpackningar från hygien- och rengöringsprodukter.

Töm förpackningarna och låt dem gärna vara torra. Du behöver normalt inte diska dem helt rena, men de ska vara tillräckligt tömda för att inte förorena andra material.

Alla produkter av plast är inte plastförpackningar. Trasiga plastleksaker, plastmöbler och andra plastföremål kan behöva lämnas på en återvinningscentral eller hanteras enligt kommunens instruktioner.

Glasförpackningar

Glasförpackningar sorteras vanligtvis i två grupper:

• Ofärgat glas.
• Färgat glas.

Exempel är glasflaskor och glasburkar. Ta bort lock och kapsyler om sorteringsanvisningarna säger det och sortera dessa efter material.

Dricksglas, porslin, keramik, speglar och fönsterglas ska inte läggas bland vanliga glasförpackningar. De har en annan sammansättning och kan störa återvinningen.

Metallförpackningar

Metallförpackningar är bland annat:

• Konservburkar.
• Aluminiumformar och metallock.
• Tömda metallförpackningar från mat och dryck.
• Mindre metallförpackningar från exempelvis hygienprodukter.

Metallföremål som verktyg, stekpannor och andra produkter som inte är förpackningar ska inte automatiskt läggas i samma behållare. Kontrollera om de ska lämnas på en återvinningscentral.

Restavfall

Restavfall är det som blir kvar när du har sorterat ut de fraktioner som ska samlas in separat.

Det kan exempelvis handla om vissa hygienprodukter och annat hushållsavfall som inte omfattas av separat insamling. Vad som får läggas i restavfallet beror på kommunens sorteringsanvisningar.

Batterier, elektronik, kemikalier och annat farligt avfall ska aldrig slängas bland vanligt restavfall.

2. Tidningar och returpapper

Tidningar, reklamblad och andra produkter som omfattas av systemet för returpapper ska sorteras separat enligt de lokala anvisningarna.

Blanda inte ihop returpapper med pappersförpackningar. En tidning och en kartong från en nätbeställning kan se ut att bestå av samma material, men de kan tillhöra olika insamlingssystem.

Om du är osäker ska du kontrollera kommunens sorteringsguide innan du slänger materialet.

3. Batterier, lampor och elektronik

Små produkter kan innehålla ämnen och komponenter som måste tas om hand separat.

Batterier

Lämna batterier på en avsedd insamlingsplats eller på en återvinningscentral. Släng dem inte i restavfallet.

Var särskilt försiktig med lösa eller skadade litiumbatterier. De kan innebära brandrisk. Följ mottagningsplatsens säkerhetsinstruktioner och lägg inte skadade batterier i vanliga behållare utan att först kontrollera hur de ska lämnas.

Glödlampor och ljuskällor

Olika typer av ljuskällor kan behöva sorteras på olika sätt. LED-lampor, lågenergilampor och lysrör ska lämnas enligt kommunens instruktioner för ljuskällor eller elavfall.

Lågenergilampor och lysrör kan innehålla kvicksilver och ska hanteras varsamt.

Elektronik

Gamla mobiltelefoner, laddare, datorer, brödrostar och andra elektriska produkter ska lämnas till godkänd insamling för elavfall.

Radera personliga uppgifter från telefoner och datorer innan du lämnar dem vidare. Fungerande elektronik kan ibland lämnas till återbruk i stället för att materialåtervinnas direkt.

4. Farligt avfall – lämna aldrig i vanliga sopor

Farligt avfall kan skada människor och miljö om det hanteras fel. Exempel är:

• Färg, lack och lösningsmedel.
• Kemikalier och vissa rengöringsprodukter.
• Spillolja.
• Bekämpningsmedel.
• Vissa limprodukter.
• Förpackningar med rester av farliga ämnen.

Lämna avfallet på en mottagningsplats som tar emot den aktuella typen av material. Behåll om möjligt produkten i originalförpackningen och blanda aldrig olika kemikalier.

Häll inte färg, olja eller kemikalier i avloppet. Om du är osäker på om något räknas som farligt avfall ska du fråga kommunen eller återvinningscentralen innan du lämnar det.

5. Grovsopor och stora föremål

Grovsopor är skrymmande avfall som inte passar i de vanliga sopkärlen. Det kan exempelvis vara:

• Trasiga möbler.
• Madrasser.
• Större plastföremål.
• Mattor.
• Föremål från mindre renoveringar.

Möbler och saker som fortfarande fungerar kan ofta lämnas till återbruk eller säljas vidare. Det minskar mängden avfall och gör att produkterna kan användas längre.

För trasiga föremål ska du kontrollera kommunens instruktioner. Alla material ska inte nödvändigtvis lämnas i samma container, och byggavfall kan omfattas av särskilda regler.

Bor du i flerbostadshus ska du fråga fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen om det finns ett grovsoprum och vilka regler som gäller. Ställ inte möbler i miljörummet om det inte uttryckligen är tillåtet.

6. Återvinningsstation eller återvinningscentral – vad är skillnaden?

Begreppen är lätta att blanda ihop, men de beskriver olika typer av insamling.

Återvinningsstation eller annan lättillgänglig insamlingsplats: används för att lämna vissa typer av förpackningar. Vilka material som tas emot och hur platsen fungerar kan variera.

Återvinningscentral (ÅVC): en bemannad mottagningsplats där hushåll normalt kan lämna fler typer av avfall, exempelvis grovavfall, elavfall och vissa fraktioner av farligt avfall. Exakt vad som tas emot, eventuella avgifter och vilka besöksregler som gäller ska kontrolleras i förväg.

Miljörum i fastigheten: ett gemensamt utrymme där boende kan lämna de avfallsslag som fastighetsägaren har ordnat insamling för. Följ skyltarna och lägg inte andra föremål där.

Kontrollera alltid vilka fraktioner som tas emot på den plats du tänker besöka. Det sparar både tid och onödiga resor.

7. Vad gäller om du bor i lägenhet?

I ett flerbostadshus är det ofta fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som informerar om hur avfallet ska sorteras i fastigheten.

Kontrollera:

• Vilka kärl som finns i miljörummet.
• Om matavfall ska läggas i en särskild påse.
• Var förpackningar och tidningar ska lämnas.
• Hur grovsopor och elavfall hanteras.
• Om det finns särskilda regler för stora kartonger.
• Vem du kontaktar om ett kärl är fullt eller saknas.

Följ alltid skyltningen i miljörummet. Om ett visst material inte har en egen behållare ska du inte utgå från att det får läggas i restavfallet.

8. Vad gäller om du bor i villa eller radhus?

För småhus kan kommunen erbjuda kärl för olika typer av hushållsavfall och, beroende på hur systemet är infört, insamling av förpackningar vid fastigheten.

Systemen håller på att utvecklas. Naturvårdsverket anger att kommunerna senast den 1 januari 2027 ska ha infört fastighetsnära insamling av förpackningar av papper, plast, metall och glas från hushåll, med vissa undantag.

I Stockholm har tjänsten Närsorterat införts stegvis för villakunder under 2026. Exakt när insamlingen börjar och vilka kärl som gäller beror på den aktuella fastigheten och kommunens information.

Kontrollera därför ditt hämtningsschema och vilka kärl du ska använda. Utgå inte från att alla kommuner i Stockholms län har samma lösning.

9. Nya regler för förpackningsinsamling 2026–2027

Kommunerna tog över det operativa ansvaret för insamling av hushållens förpackningsavfall den 1 januari 2024.

Under 2026 kan förpackningar samlas in både fastighetsnära och via lättillgängliga insamlingsplatser, beroende på kommunens system. Senast den 1 januari 2027 ska fastighetsnära insamling av vanliga förpackningsmaterial vara utbyggd i hela kommunen, med de undantag som följer av reglerna.

Stora förpackningar av papper, kartong och plast ska även fortsättningsvis kunna lämnas på särskilda lättillgängliga insamlingsplatser.

För dig som bor i Stockholms län innebär förändringen att det kan bli enklare att sortera fler förpackningar nära hemmet. Men tidplanen och den praktiska lösningen kan skilja sig mellan kommuner och fastigheter.

10. Så hittar du rätt information i din kommun

Stockholms län består av 26 kommuner. Avfallsregler, hämtningsdagar, avgifter, mottagningsplatser och praktiska rutiner kan därför skilja sig åt.

Börja på kommunens officiella webbplats och sök efter ord som ”avfall”, ”sortering”, ”matavfall”, ”återvinningscentral” eller ”avfallstaxa”.

För dig som bor i Stockholms stad finns detaljerade instruktioner hos Stockholm Vatten och Avfall. Bor du exempelvis i Haninge, Huddinge, Nacka, Solna, Täby eller någon annan kommun i länet ska du använda den kommunens egna anvisningar eller den avfallsaktör som kommunen hänvisar till.

Kontrollera särskilt:

• Var närmaste insamlingsplats finns.
• Vilka avfallsslag som tas emot.
• Om du behöver boka besök eller visa ett passerkort.
• Vilka regler som gäller för farligt avfall.
• Om det finns avgifter för vissa typer av avfall.
• Hur du beställer hämtning av grovavfall.

11. Vanliga misstag vid sopsortering

Att lägga alla plastföremål bland plastförpackningar. En plastförpackning och en trasig plastleksak är inte samma avfallsfraktion.

Att lägga dricksglas bland glasförpackningar. Glaset kan ha en annan sammansättning än flaskor och burkar.

Att lägga batterier i restavfallet. Batterier ska lämnas till avsedd insamling.

Att använda fel påse för matavfall. Följ kommunens instruktioner för den aktuella fastigheten.

Att ställa grovsopor i miljörummet utan tillstånd. Det kan hindra avfallshämtningen och strida mot fastighetens regler.

Att anta att alla kommuner har samma system. Kontrollera alltid lokala instruktioner innan du lämnar avfall.

12. Snabb checklista innan du slänger något

1. Är det en förpackning eller en produkt?
2. Kan materialet sorteras separat?
3. Finns det en särskild behållare i fastigheten?
4. Är avfallet farligt, elektriskt eller skrymmande?
5. Behöver det lämnas på en återvinningscentral?
6. Har du kontrollerat reglerna i din kommun?

När du sorterar rätt minskar risken för felsortering, och mer material kan tas till vara.

Slutsats

Sopsortering i Stockholm och Stockholms län handlar om att känna igen avfallstyperna och följa instruktionerna där du bor. Matavfall, förpackningar, elektronik, batterier, farligt avfall och grovsopor ska hanteras på olika sätt. Samtidigt förändras insamlingssystemen under 2026 och inför 2027.

Det bästa rådet är enkelt: sortera utifrån material och avfallstyp, kontrollera fastighetens skyltning och använd kommunens officiella information när du är osäker. Då blir det lättare att göra rätt – både hemma och när du lämnar avfall på en insamlingsplats.

• Naturvårdsverket – Fastighetsnära insamling och regler för förpackningsavfall.
• Naturvårdsverket – Kommunernas insamling av förpackningsavfall.
• Stockholm Vatten och Avfall – Sortering av matavfall.
• Stockholm Vatten och Avfall – Närsorterat.